Bror Hjorth, Hälsning till X-et, 1967

Bror Hjorth, Hälsning till X-et, 1967

Klicka på bilden för en större bild.

Hälsning till X-et, 1967

Året då Hälsning till X-et målades var ett innehållsrikt år i Bror Hjorths liv. Självbiografin Mitt liv i konsten gavs ut och den stora skulpturen Näckens polska invigdes. På Moderna Museet ordnades en stor retrospektiv utställning i december 1967. Under sommaren målade Bror Hjorth denna hälsning och hyllning till konstnärskollegan och nära vännen Sven X-et Erixson. Det skulle bli hans sista konstverk.

Bror Hjorth fick inspiration till målningen från ett tidningsurklipp där X-et är fotograferad i sin ateljé iförd ett par långa shorts och en lång kofta. Bror Hjorth använde ibland delar av bilder som förlagor till nya konstverk. Det gäller i allra högsta grad denna målning. Bakom X-et har Bror Hjorth nämligen målat av X-ets egen målning av ett Lofotenlandskap från 1930-talet. Och till höger om honom hänger en kopia av hans porträtt av hustrun Ingeborg, Bojan röker från 1929. Eller ska vi kanske förstå det så att Bojan sitter i ateljén livs levande och väntar på att återigen bli avbildad?

Bror Hjorth har gett X-et en framtid i sin målning. Båda var vid denna tid märkta av sjukdom. Bror Hjorth hade haft hjärtinfarkt, problem med njurar och lungor och hade cancer (även om han inte själv visste det just då). X-et hade just börjat repa sig efter en svår stroke. Men på den tomma, omålade duken ger Bror Hjorth sin vän möjlighet att fortsätta måla sina färgsprakande historier.